Som jag längtat....
I lördags satte jag igång Frost efter cirka två veckors vila, det gick förvånansvärt smärtfritt. Jag trodde aldrig att han skulle vara så sansad som han var, måste helt klart säga att han har mognat rejält.

 

Började med att värma upp honom lite på lina, som vanligt för att låta honom komma igång utan tyngd på ryggen. Till början var han lite seg men när jag krävde aktivitet så lydde han utan problem, då kom även en del av luftakrobatiken =) Det gillar jag, för mig är det tecken på en glad och energisk häst.

 

När han travade och galopperade mjukt, elastiskt och genom ryggen så satt jag upp.

 

Det var verkligen som att ta upp ridningen där vi avslutade innan vilan, han hade fin framåtbjudning och svarade väl för skänkeln. Även galoppfattningarna satt som ett smäck! Det var tydligt att han skulle visa att han kunde =)

 

Vilan har gjort honom gott och vi kunde jobba på en mer rund och luftig galopp än tidigare, dock dröjer det lite till innan galoppen är så fin under ryttare som den är i lösgaloppen men det är inte konstigt med en så stor häst. Även traven var betydligt luftigare och mer aktiv nu än vad den varit tidigare. Helt klart börjar han bli allt starkare och därmed kommer även gångarterna och ridbarheten fram mer.

 

Det negativa med vilor längre än cirka en vecka är att de tappar musker och kondition, något som märktes på Frost då han var lite spänd. Det var tydligt att han ville mer än vad han orkade, men han kämpade på och gjorde allt man bad om så gott han kunde. Redig häst!