Igår skodde sambon Diva, därefter åkte vi till min mor och far på lunch. Brorsan med familj skulle vara där också, så lite familjeträff helt enkelt.

 

Vi kom hem lite sent vilket ledde till att vi bara hann med att rida Diva här hemma. Hon var väldigt motvillig när sambon red, så jag satt upp och kände igenom henne. Något störde uppenbart henne, då hon tydligt var med en och ville göra det man bad om men så helt plötsligt så tog det emot. Hon började krabba i sidled, nästan i sidled bakåt i ena varvet och parrerade man det så stannade hon och det tog någon stund innan hon åter kunde gå rakt fram.

 

Många skulle utgå ifrån att hästen är dum och trotsar/testar, men med den erfarenhet som jag har så ringer det varningsklockor hos mig när en häst helt plötsligt betéer sig konstigt. För hästar som testar och trotsar gör det om och om igen vid olika tillfällen och oavsett samt oftast i nya situationer. Men när en häst som är så överambitiös och villig att göra rätt och alltid ställer upp och gör det ryttaren ber om så gott den kan, helt plötsligt en dag betéer sig skumt, då är det oftast något som är fel.

 

I Divas fall så misstänker jag att det är hennes höft/bäcken som spökar, dels för att hon är skev - något hon var redan när hon kom till oss, dels för att hon konstant krabbade åt samma sida samt hade svårt för att gå framåt och sätta under sig i galoppen. Jag bad henne därför om kraftigt tvärande sidvärtes åt motsatt håll, något som först gick lite trögt men så släppte hon till och började frusta i varannat steg. Ett tecken på att det var skönt för henne och troligen lättade lite på spänningen. När vi tvärat så en del och frustningarna började avta så satt jag av och ledde in henne i stallet där jag gick igenom henne. Mycket väl var hon stenhård i högersidan av höften/bäckenet så jag jobbade lite på det med att släppa på spänningar, linimentade och så skickade vi ut henne i lösdriften. Får se om det blir bättre, men det är något vi kommer få göra ett par gånger.

 

Så var det dags för Frost att ridas och vi beslutade för att köra honom till ridhuset eftersom det hade hunnit bli mörkt. Jag fick mig dock en smärre chock när jag hämtade honom i boxen,han hade skrapat runt i den något så kopiöst att allt strö låg i mitten i princip. Ett beteende han ALDRIG någonsin visat tidigare, visst att han skrapar en del vid utfodring och medan han äter sin kraft men adlrig annars och aldrig så mycket. Första tanken var givetvis kolik - lyssnade efter tarmljud - det var normalt. Ställde honom på gången och där bajsade han direkt, så magen verkade fungera men jag upplevde honom lite annorlunda. Beslutade för att långsamt göra honom i ordning för ridhuset för att hinna se om det skulle komma några symptom eller andra konstigheter innan vi lastade - men inget sådant mer än att han stod lugn. Tempade - ingen temp, inga sår - ingenting. SÅ vi beslutade för att köra iväg honom med tanke om att skulle det vara kolik på gång så mår han bra av att röra på sig.

 

I ridhuset var han normal, pigg, framåt, extra elastisk och allmänt jättefräsch på lina, så jag värmde upp honom extra länge på lina, även över cavaletti innan jag satt upp. Ifall att han skulle visa några symptom.

Ridningen gick bra, nog för att han var lite off för mina hjälper, något som han aldrig varit tidigare och hängde sig till en början i bettet. Men jag red igenom det och han blev sig själv, mjuk, följsam och fin. Slappnade av och lät sig lösgöras, sista kvarten jobbade han fantastiskt bra och vi gjorde framsteg i galoppen samt över cavaletti.

Efter passet var han något off igen till dess att han sedervanligt kissade, därefter bajsade han en jättehög innan vi åkte hem där han åter var sig själv.

 

Summa sumarum så misstänker jag att han började få lite kolikkänningar men att jag hann märka det så pass tidigt och hjälpa honom häva det innan det faktiskt blev kolik. Idag är han helt sig själv =)